POLITIK

Hade inte Hitler samma idéer?

Tja, om du menar hans medaljer för moderskap, hans fabriksliknande massproduktion av barn för krig och industrier, eller förbudet mot abort, eller tvångssterilisering av oönskade element, så är svaret nej.

Och han var inte vegetarian.

Den politik som bevdrivs i Kina i dagsläget är inte förenlig med VHEMT:s synsätt av två skäl: det är inte frivilligt, och även ett barn är ett för mycket. Kinesiska par uppmuntras att skaffa ett barn, snarare än inget.

En förmyndigande politik liknande den som bedrivs i Kina kan komma att bli nödvändig om vi inte frivilligt sänker våra födelsetal snart. De som stödjer enbarnspolitiken anser att det är bättre att förneka människor möjligheten att föröka sig mer än en gång, snarare än att tillåta produktion av barn som kommer möta en plågsam svältdöd. Motargument är att det är tradition för jordbruksfamiljer att föda fram sin egen slavarbetskraft, och att få söner för att det ger tur. En son i familjen kan var aavgörande för föräldrarnas framtida uppehälle, då det är tradition att bruden flyttar in hos sin make efter bröllopet. Urbanisering och jämställdhet kan på lång sikt leda till förändringar på det här området. UNFPA-nyheter om Kinas policy, december 2005.

För att göra äldreomsorgen möjlig i framtiden har Kinas regering nu tillåtit att par som båda är ensambarn kan få två barn.

Kinas hårda familjeplanering har under de senaste två decennierna minskat deras årliga befolkningsökning till 10 miljoner om året, och har förhindrat att deras nuvarande 1,26 miljarder innvånare inte är 300 miljoner fler. Målet är att vara 1,6 miljoner omkring 2050.

Innanvi börjar titta på tvångsmetoder att reducera födelsetalen, kan vi ju börja med att sluta kräva och uppmuntra reproduktion, och istället stödja självutplånande av mänskligheten. Om det fanns reproduktiv frihet över hela jorden, dvs om alla som ville undvika barnalstring hade möjlighet till det, skulle befolkningstillväxen iallafall gå lite långsammare.

En ökande medvetenhet behövs också för att hjälpa alla att inse att det uppsåtliga skapandet av ännu en människa av vemsomhelst vartsomhelst inte kan rättfärdigas ekologiskt, etiskt, ekonomiskt, eller ens egoistiskt.

En kombination av reproduktiv frihet och ansvar behövs idag; frihet att undgå fortplantning, och ansvar att utnyttja den friheten.

Migration: in och ut

Immigration eller invandring -- emigration eller utvandring -- vi använder de här begreppen för att säga ifall folk kommer eller går, men egentligen handlar det bara om bedömarens subjektiva uppfattning. Människor som flyttar till ett ställe flyttar alltid ifrån ett annat. De är alltså utvandrare och invandrare på smma gång.

Inom gränserna för de flesta länder är migration något som mestadels bestäms av ekonomi, eller personliga preferenser. Mellan länder däremot finns det en massa bestämmelser och begränsningar för vem som får flytta vart.

Det finns de som tror att en ytterligare skärpning av de här reglerna skulle minska befolkningsökningen, och därmed vara bra för miljön. Men om man tittar på jorden ur ett lite bredare perspektiv, exempelvis från rymden, ser man att de här gränserna vi prickat ut över planeten inte hjälper biosfären ett dugg.

Om en av de metoder vi använder för att rädda jordens ekosystem är att dra linjer på marken och hindra folk att passera dem, skulle vi dra dem runt de områden av någorlunda opåverkad natur som finns kvar, liksom många länder i Afrika gör. Begränsningar i inflyttningen till känsliga områden som inte klarar mer mänsklig påverkan är en förutsättning för att de ska finnas kvar.

Begränsningar för stadstillväxt reducerar också emigration till mindre förstörda områden. Städerna skulle då bli mer och mer fullpackade tills dess att födelsetalen sjunker, men kanske skulle just de fullpackade städerna leda till att födelsetalen sjunker, samtidigt som folk ger upp drömmen om att en dag flytta ut på landet.

Tanken om att begränsa medborgares migration inom gränserna för sitt land kanske inte är lika lockande som tanken på att begränsa invandringen till landet kan vara för vissa, men för jordens skull så är det ett vettigare sätt att migrera.

Kan smart tillväxt bevara grönområden runt städer?

Liksom "hållbar utveckling" är "smart tillväxt" en självmotsägelse. Stadsplanerare, byggare och miljöaktivister har argumenterat fram och tillbaka om ifall stöder ska byggas på höjden eller bredden. Nu är det allt fler som förespråkar inget av det. De frågar sig: om vi har en så smart tillväxt, varför är det så trångt?

Försök att kontrollera människors flyttningsmönster kan tillfälligt bevara jordbruksmark och odlad skog i närheten av städer, men så länge vårt behov av uttrymme växer är det bara en tidfråga innan det stryker med.

Portland i Oregon har begränsat sin stadsutbredning på ett sätt som betraktas som smart tillväxt. Här nedanför syns hur den har sett ut. Tillväxten ligger inom gränserna. Dock är alla sådana försök att begränsa vår utbredning dömda att misslyckas så länge vi blir fler och fler.

Några relaterade länkar:
Earthwitness.com
Solving Sprawl
Environmental Protection Agency

Rörelsen argumenterar med rätta mot tvångsmetoder för att minska födelsetalen, men låt oss komma ihåg att tvånget redan finns bland oss. Rätten att bestämma över sin fortplantning är inte accepterad över hela jorden, så vi har redan tvång ofrivillig populationskontroll. Miljontals par vill undvika befruktning, men förnekas den rättigheten.

De som förespråkar tvångsfödslar kallas i USA pro-lifers och röner en hel del respekt för sina åsikter. Den som förespråkar tvångsmetoder för att förhindra födslar skulle som bäst kallas fascist.

Trots att VHEMT inte vill verka för en begränsning av människors möjlighet att påverka sin fortplantning, så är det svårt att bortse ifrån att oansvarig fortplantning innebär begränsningar för oss allihop. Vi gör också allvarliga övergrepp gentemot medlemmar av andra arter när vi omvandlar deras habitat till vårt. Det om något är väl fascistiskt?

Sålänge produktionen av avkomma är en oifrågasatt rättighet över hela jorden, med undantag av Kina, så garanteras också rätten att producera slavarbetskraft, och att döma andra till liv i en omgivning som i snabb takt går utför. Man skulle utan överdrift kunna säga att skapandet av barn idag är en form av barnmisshandel.

Åttio miljoner oönskade befruktningar inträffar varje år. Femtio miljoner av dessa fullföljs inte, och omkring 80 000 kvinnor dör av komplikationer efter illegala aborter. Detta är ett fruktansvärt brott mot de mest grundläggande mänskliga rättigheter. Varje år förnekas alltså ca trettio miljoner människor sin rätt att slippa födas in i en familj som inte vill ha dem.

De av oss som älskar frihet, och som inser att ingen är fri förrän alla är fria, kommer fortsätta att förespråka en värlsdomspännande reproduktiv frihet - och ansvar.